En Tvärsares Tankar Om Livet

Jag har städat, plockat skräp, släpat ris, skurat, sopat, pressat kartonger… Ja, en massa jobb har det varit.

Jag har skrattat, fikat, kramats, träffat nya människor, haft kuddkrig, blivit kallad värmlänning och diktator. Jag ville verkligen inte åka hem den här gången. Jag satt i fören på Grisslan, tittade ut över havet och funderade vad jag pysslade med som lämnade världens bästa ställe bakom mig.

Mitt nya smeknamn var det ja. Affe. Istället för Hitler, dom tyckte Affe lät snällare dom små pojkarna. För små var dom. 17 bast. Städa kunde dom inte, därför fick jag hjälpa dom, dom tyckte att jag tjatade och döpte mig snabbt till Hitler och tyckte att jag skulle ta mina piller. Alex och Bambi hette dom. Från Sthlm och Mora. Ett något udda par. Alex mobbade mig för att jag kom från landet och undrade om jag inte skulle ta min högaffel och starta en revolution. Sen slog han mig med en kudde och kuddkriget var ett faktum.

En mindre smart 08:a var övertygad om att pratade värmländska. Fantastiskt.

Jag har suttit på klippor, tittat ut över havet, pratat och njutit av solskenet. Att jag har fyra veckor framför mig som kommer se ut så vid vissa tillfällen är helt underbart.

Och jag har kvällsfikat. Som jag har kvällsfikat. Från 21.00 till 00.00. Snackat skit och druckit te. Lite kaffe har det blivit också. Jag börjar bli vuxen som Erik utryckte det.

Jag och Kicki har hittat den perfekta stugan också! Kulan heter den. Ligger mellan Storgårn och Lillgårn. Dusch på baksidan och morgonsol! Nära till spegeldassen är det också. Favoritdassen. Underbart. Där vill vi bo i sommar. Då kan man sitta på ”altanen”, vifta med fötterna, snacka skit och äta godis. Kicki och jag har testat.

Sen kan man spela kort i Lillgårn också. I en hörnsoffa, men man får inte slå Simon i huvudet, för då blir han ledsen.  

Sitta i fören på en båt och fundera. Underbart. Även fast det är sorgligt att åka hem. Lyssna på Hits for Kidz 2 i bilen är definitivt värt. Vinka hejdå till mina nya favoritpojkar är definitivt ovärt. Gå till skolan imorgon kommer definitivt vara ovärt, men nu ska vi härda. Snart återvänder vi till paradiset.

Jag ÄLSKAR Vässarö.

Jag har fått ett nytt smeknamn också, men det är lång historia och jag är hungrig. Så jag återkommer om en stund.

Jag är en makaron. Vi är makaroner. Alternativt makarover. Jag vill ha en mörkblå tröja som det står Makaron på. Det vore vackert. Sen borde det stå något mer.

Jag orkar inte vara fyndig nu. Jag är trött. Men vi hade kul.

Mina vänner. Jag hoppas att ni tänker rösta den sjunde juni. Ni har inget att skylla på. Om ni inte tycker att ni har koll, skaffa er det!! Det är mer än en månad kvar. Läs här.

Och om man inte vill rösta på något alls så röstar man blankt. Att inte rösta alls är oacceptabelt. Rösta på Piratpartiet om ni vill, men rösta!! Ok?

Själv ska jag räkna röster den sjunde juni. Det får man pengar för. Tror jag. Jag vet inte i vilken lokal jag ska sitta, men jag förväntar mig att jag ser er där. Så det så. Jag återkommer med tid och plats. Och fler vallokaler. Nu ska vi rösta!!

My fingertips are holding on to the cracks in our foundation and I know that I should let go, but I can’t.

Man får höra så mycket skit.
Nu undrar jag lite över vad jag egentligen tycker om dig. Jag tror inte jag tycker om dig alls längre faktiskt. Jag tycker jävligt illa om att det alltid är jag som gör fel i den här relationen. Att det alltid är jag som ber om ursäkt, även fast jag inte har gjort något fel.

Jag tror det kallas att gå vidare.

Det kommer nog krävas ett smärre mirakel om jag ska fortsätta umgås med dig efter sommaren.

Man får ta så mycket skit.

Jag vill åka till Vässarö. Bo i en liten stuga med Kicki, Marika och förhoppningsvis Maria. Hon borde få komma med. Jag håller tummarna i alla fall. Jag vill att hon ska vara där.

Äta glass i solen, springa runt i sommaregnen, skratta, dansa, segla, umgås med fina pojkar, skriva brev till vännerna på fastlandet.

Sen ska vi gå upp tidigt på morgonen efter att ha varit uppe sent kvällen innan. Jobba och sen sova lite i solen på lunchen. Skratta åt allt för att vi är så trötta. Tycka att livet är lite jobbigt. Längta hem. Borsta tänderna vid ALU-ängen och tycka att livet är vackert. Bilda högar och snacka skit hela natten. Kramas.

Jag höll på att glömma det viktigaste… Kvällsfikat!! Det där som man blir beroende av efter en vecka, hur blir det då efter fyra??

Vi ska träffa nya människor och skaffa oss vänner för livet.
Vi ska gråta när vi åker hem.

Vi ska leva livet på den där ön.

Ikväll ska jag ge mig av för att se mannen med håret som numera är mannen som brukade vara mannen med håret.

Det borde bli fint. Jag ska sitta (!!) på femte raden och må bra. Vara lite lycklig. Det vore bättre om solen sken också. Om jag fick cykla dit i kvällssolen istället för det här gråa helvetet.

Jag antar att man inte kan få allt.

Typ världens bästa.

Nu mår jag bra.

Vackert land vi bor i.

Mina händer luktar sommar. Lite grus ni vet.

Och jag är antagen som funk på Vässarö. Mellan den nittonde juli och den sextonde augusti. Jag skulle vilja åka nu.

Jag vill ha sommar. Massor med sommar. Fyra veckor på världens bästa ställe. Kickilotta och jag. Och Marika. Det kommer bli vackert. Så fruktansvärt jävla vackert.

Superlativen räcker liksom inte till.

Jag har hulkat mig igenom halva filmen. Det var flera år sen jag såg den och jag kom ihåg att den var fin och sorglig, men jag hade totalt glömt bort att den var så här extremt fin och sorglig.

Jag vill se Svansjön.