En Tvärsares Tankar Om Livet

Ibland tror man saker. Man ska inte tro saker. För saker är sällan som man tror.

Lalalalalalala.
Jag är trött.
Jag har en idé till en blogg.
Tänkte att jag skulle starta den efter studenten.
Men jag har skapat den. Det har jag. Vi får se om jag startar tidigare.

Fringe är för övrigt en väldigt konstig serie. Jag måste nog ladda ner avsnitt två nu. För jag är ju England nästa vecka. Sen går den ju på torsdagar också, och det är ju ingen idé att ens försöka tänka på att smita lite tidigare för att få åka hem och kolla på TV. Jag har försökt en gång. Det gick inte jättebra.

En annan sak har jag också gett upp. För folk vill ju uppenbarligen inte. Jag orkar inte längre. Jag försöker göra saker. Men icke. Men jag vet ett uttryck som kommer användas flitigt framöver. Ett uttryck och en sång. Men inte av mig, nej nej.  Av en annan liten grupp människor som brukar skratta med mig åt folket som inget vill. Det är dom som kommer använda sig av dom. Och sen undrar ni varför sången går som den gör. Haha, tänk lite.

Stay. Stay. Stay with me. You don’t have to go.

Don’t tell me you’re in love.

Jag har liksom glömt bort The Ark lite.
Folk mobbade mig på Vässarö för att jag lyssnade på The Ark. För att jag ville stå kvar och höra The Jiingiz framföra Calleth U, Cometh I. För att det är den bästa låten som finns. Det tyckte inte Marika och Uffe. Dom ville gå och klättra.

Jaa, Calleth U, Cometh I är bättre i orginal, och jaa, The Ark framför den bättre live. Men det är en känlsa att höra den live. Även om det inte är The Ark som framför den.

För övrigt kan The Jiingiz på Vässarö vara något av det sorgligaste jag har sett. En gång stod dom på en scen framför 20 000 personer som älskade dom för en kväll. Jag vet. Jag gjorde det själv. På Vässarö spelade dom för en publik på max 25 personer. Resten satt en ganska bra bit bort och tittade skeptiskt på dom. Det var sorgligt.

Bra skit. Man kan ändra ljud.

 När folk skriver till mig låter det som Grey’s Anatomy.
När jag får ett mail skriker min dator: ”Det snurrar i min skalle!”
När det loggar in en ny kontakt säger den: ”Finally robotic beings rule the world”

Det är fint.

Ett litet mysko minne från Boomerang som jag har tänkt på under dagen:

Vi var på väg till eller från matsalen. I vilket fall så var vi vid TraktorCentralen (TC) när en liten kille går fram till PB och säger: ”Vad får jag om jag lyfter dig?” Killen var max 9 år gammal och ganska liten. PB börjar rota i sina fickor och får fram lite småpengar. Han räknar dom och säger till killen: ”Du får åtta spänn”. Killen går då fram till PB, tar ett grepp runt PBs knän och lyfter upp honom. PB blir helt chockad och går sedan runt hela kvällen och berättar för i stort sett alla han möter om den lilla killen som lyfte honom och därför fick alla hans småpengar.

Japp. Helt meningslös historia. Men ganska rolig. För övrigt har en liten fågel viskat i mitt öra att det är återträff hos Kicks på fredag. En återträff som innehåller trevligt folk, mat, alkohol och en utgång på det. En toppenkväll helt enkelt.

Jag behöver hjälp. Seriöst. Det här funkar inte.

Man ska inte få hjärtklappning varje gång man får ett sms.
Man ska inte behöva skriva om ett sms fjorton gånger för att man är rädd att mottagaren ska tro att man är dum i huvudet.
Man ska inte få panik om man inte får ett svar inom en kvart.
Man ska inte få panik när man får ett svar.

Är du ens medveten om vad det är du har ställt till med?

Kommer ni ihåg att jag berättade om en bok? En bok som Albin och killen i bokhandeln påstod var bättre än Harry Potter?
Jag har läst ut den nu. Den var bra. Inte bättre än Harry Potter, men inte direkt sämre än Harry Potter heller. Den var råare och läskigare än Harry Potter. Den var faktiskt riktigt läskig. Jätteläskig.
Harry Potter-böckerna har aldrig varit läskiga. Bara spännande.

En anledning till att jag gillar Harry Potter så fruktansvärt mycket är att alla karaktärer känns så verkliga, och genom åren har dom blivit mina vänner. Det var därför jag grät floder i slutet av sjuan. Även fast det inte var någon av huvudkaraktärerna som dog.

I ”Väktarens Lärling” lyckas inte Joseph Delaney lika bra med alla karaktärer. Ok, jag har bara läst första boken, men vissa karaktärer fastnar liksom inte. Jag har inte ens en ordentlig bild av dom. Det gör mig frustrerad. Men bortsett från det så är det en riktigt bra bok. Början på en serie. Det finns typ fyra böcker tror jag.

Jag har fått i uppdrag att hitta tvåan i England. För Albin har bestämt att han ska läsa den på engelska. Jag är lite imponerad. Jag läste inte böcker på engelska när jag gick i sexan.

Blöh. Nu ska jag sova. Jag är sjuk och ska plugga hela dagen imorgon. Yey! blöh.

Men nu ska jag drunkna i mitt täcke och låtsas att jag befinner mig på ön där jag har glömt min kåsa.   

Det förstår du väl själv.

Åååh. En reklampaus bara. Sen ska Betnér köra stand up för aftonbladets redaktion.
Jag är lite som ett barn på julafton just nu.

Youtube är din bästa vän.

Albin har fått tag i en läskig bok. Som han påstår är bättre än Harry Potter. Killen i bokhandeln påstår också att boken är bättre än Harry Potter. Jag ska nu läsa lite i Albins bok för att kolla om det är sant. Sen ska jag plugga. För jag har värsta skrivningen på fredag. Yey. 3 timmar i aulan liksom. I’m soooo happy.