En Tvärsares Tankar Om Livet

Problem: Jag vill lyssna på musik när jag pluggar.
När jag lyssnar på musik vill jag sjunga.
Det är svårt att plugga och sjunga samtidigt.

För övrigt älskar jag min kammarkör så himla mycket. Kom och se oss den nionde maj! Det kommer bli magiskt. Nästan.

Och annars så är jag jävligt trött på skolhelvetet. Jag vill bara försvinna liksom.

Jag tackar gudarna för spotify. Just nu lyssnar jag på Jesus Christ Superstar. På svenska. Ola Salo i mitt hjärta.

Jag är förkyld. Jag vill dö. Eller egentligen vill jag bara bli frisk. Jag satt hemma i soffan igår och tyckte synd om mig själv. Bihålorna dödade mig så fort jag rörde på huvudet. Inte helt okej. Nu sitter jag här och försöker sjunga med i Getsemane. Det är inte lätt. Dels för att jag inte är tenor, dels för att låten inte är jättelätt direkt. Samt att det är jävligt svårt att sjunga när man är förkyld.

Att näsan är täppt är inte så jobbigt, jag sjunger ändå inte genom näsan, men lite störande är det allt. Locken i öronen är betydligt mycket mer störande.  Man hör inte vad man sjunger och det man hör låter burkigt. Sen har vi ju det faktum att halsen är ganska kaputt. Då ska man väl egentligen inte sjunga alls…  

Imorgon vet vi inte vad som händer. Vi ska få besök på arbetspasset, men vi vet inte av vilka. För det ville inte Peter säga. Det är inte helt okej. Jag klarar inte av sånt. Usch. Nu har jag en massa idéer och förväntningar. Det kommer ju vara något aptråkigt liksom.

Idag var en bra dag. Naturkunskapsprovet gick över förväntan och sen drog vi till Tornby för att kolla skor och klänningar till studenten. Sen var det DST. Sitta och rita saker på viktiga papper i några timmar är ju alltid underhållande. Samtidigt som man sms:ar med pojkarna som sitter två rader bakom. Mycket onödigt, väldigt underhållande.

Jag hatar egentligen inlägg som detta, men ibland blir det bara så liksom.

Hello!
Jag är trött. Så kan det vara ibland.
Jag vet inte när jag börjar imorgon. Så kan det vara ganska ofta.

Men orka. Jag tänkte leva lite istället.

Herrgud. Tone Norum? Vem är denna totalt obegåvade kvinna? En snabb googling ger mig svaret. Kvinnan sjöng en duett med Tommy Nilsson för typ tusen år sen. You know, Allt som jag känner. Värdelöst.

Jag hatar människor som ser ut som dom håller på att dö när dom sjunger. Att dom sen inte kan sjunga gör inte direkt saken bättre. Usch och fy. Skjut mig. Eller ännu bättre, skjut Tone Norum.

God morgon förresten.

Jag är trött så jag kan dö. Jag har sovit typ tio timmar. Fast jag tror att jag börjar vakna nu. Lyssnar lite på The White Stripes (det borde ni förstå pga rubriken) och då blir man i alla fall lite piggare. Tänkte dra mig mot en affär och köpa något ätbart.

Jag känner hur intresseklubben typ dör där ute…

Jaja, see you later.

Jag hade en ganska pissig dag till en början. Seminarium på engelskan. Sjukt opepp och sa inte så där jättemycket. Fast det var inte så många som sa särskilt mycket, men ändå. Dåligt, dåligt.

Håltimme. Och en jobbig sådan.

Basgruppsmöte. Nu skulle det hända, vi skulle få reda på vilka länder vi ska vara på FN-rollspelet. Det var ganska spänt. Men för det första kan vi ju konstatera att min basgrupp suger. Oseriös utav bara helvete. Jag orkar inte med det.
Och sen kom det. Thailand. Tack så jävla mycket. Jag kommer få prata i 45 sekunder. Fuck off. Bitter och besviken.

På lunchen ljusnade det dock, vi åt med ett gäng naturare som precis hade dissikerat lungor. Man har rätt så roliga konversationer då. Sen tappade vi bort varandra en stund, men återfann varandra vid toaletterna där vi spenderade i stort sett hela lunchrasten. Att göra fotvågen är faktiskt riktigt underhållande. Planer gjordes upp inför sportlovet. Nu hoppas vi bara att snön ligger kvar.

Men sen blev jag bitter igen. Riktigt bitter.
Hittade dock soundtracket till Hair i mitt rum och kände att det var precis vad jag behövde. Sjukt bra musikal.

Och sen var det miniormöte, världens bästa Maria och världens bästa barn. Skratt och lek.

Och ja. Sen har det varit projektarbete. Ska sova nu så att jag kan gå upp tidigt och skriva klart lite stuff.

Hello hello hello!
Jag mår konstigt.
Jag kan inte tänka.

Och inte skriva heller för den delen.

Och ibland är man bara så jävla liten.
Och man vet inte vad man ska göra.
Och.
Och.
Man tänker.
Tänker tanken.

Och ja.

Jag vet inte.