En Tvärsares Tankar Om Livet

Idétorka.se

Om 12 dagar ska jag gå på rådsmöte. Fett kul. Alla skrattar åt mig och Unga Talespersoner. Men jag vet att jag kommer ha asroligt. För där kommer det inte finnas en massa dumma människor som tycker att det är fånigt. Där kommer både Marika och Uffe att vara. Och en massa annat härligt folk från sommarens händelse. Jag och Marika har bestämt att vi ska baka våfflor och titta på film. Det är fint.

På tal om film så undrar jag lite om jag inte ska försöka hitta en som jag kan kolla på ikväll. Efter att jag har pluggat. TvärS är inte jätteroligt just nu. Och inte Engelskan heller. Usch och fy och blä.

Min absoluta favoritlåt. Jag älskar den så fruktansvärt mycket. Jag går till varje konsert och önskar att han ska spela den. Ikväll hände det. Och det var precis lika magiskt som jag trodde att det skulle vara. Åh.

Sen spelade han Aprilhimlen också. Kärlek är vad den är. Slösa bort livet med mig? 

Och slutet. Wow. Där stod jag och tittade på Håkan och Håkan tittade på mig, och sen började det helt plötsligt snöa inne i flygeln. Skum var det. Det snöade skum och jag var den lyckligaste människan i hela världen.

Jag ska på Håkan imorgon!! Helt själv! Peppen är extrem, men likaså paniken!! Hjälp!!

Ibland är man liten. Liten och ynklig.
Då är det bra att man har människor.

Människor som vet och människor som inte vet.
Människor som man kan skratta med.
Människor som lyssnar.
Människor som man kan äta nudlar och bearneisesås med.
Människor som kramas.
Människor som är människor.

Jag tycker om er.

Vi kan ju lugnt säga att mina första riktiga utekväll ägde rum i England. Vi kan ju även konstatera att den var fett värd. Dom har coola drinkar i England. Makes you look good on the dancefloor liksom.

Ikväll är det party i Norrköping. Hos någon som Alex känner. Tydligen någon rik snubbe som är bra på det där med fester. Jag tror det blir värt.

Det gick som det gick skulle man kunna säga. Och det kommer jag inte ifrån. Men men. Jag klagar inte. Jag har minnesluckor och är allmänt matt. Men det är smällar man får ta. En toppenkväll var det i alla fall.

Höjdpunkten var nog när vi åkte in till stan i PBs lilla bil. Vi gick till Plaza, konstaterade att det sög och bestämde oss för att åka hem igen. Vi stannade till vid Yngves livs och köpte läsk, sprang på några folkungabarn från min brors generation och sjöng folkungasången en stund. Sen drog vi hem till Kicks och hittade en fin flaska i hennes barskåp. Sen var det party all night long.

Det ska göras om. Det ska det.

Åååh. En reklampaus bara. Sen ska Betnér köra stand up för aftonbladets redaktion.
Jag är lite som ett barn på julafton just nu.

Jag hittade fin musik. Jag hittade Soundtracket till Grey’s Anatomy. Bra skit. Mycket bra skit.
Nu ligger alla mina ALU-bilder på Ansiktsboken. Eller inte alla, men dom som är något att ha. Fint blev det.

Grejen är att jag tappade bort min kamera typ sista dagen på kursen. Så jag har inga bilder från midsommar. Det är synd. För det var bra. Det var riktigt bra.

Det var Marika, Johanna och Edith med kransar i håret. Det var Tunkis och jag som tävlade om vem som kunde vinka längst till alla som dansade runt midsommarstången. Det var Tunkis som vägrade erkänna att jag vann. Det var jag som tryckte på Tunkis blåmärke som hämnd. Det var ett helt gäng ALU:are som dansade square dance. Det var jag, Anders och Cissi som kollade på bunkrarna. Det var jag och Petra som dansade vals. Det var jag och Petra som saknade uffuff. Det var jag och Marika som sprang omkring och pratade, sjöng, dansade, skrattade, kramades. Det var bad i Fladan. Det var trångt i tälten. Det var sång i båthuset. Det var vattenkrig. Det var film i Cirkus. Det var allsång i matsalen. Det var saknad, det var nyfunna vänner, det var spänning, det var kärlek. Det var livet.

Och nu är det bara… tomt. 
 

Jag älskart. Nu har jag två nya avsnitt. Helt asbra.

När jag har kollat på dom så ska jag lägga upp bilder på ansiktsboken. Bilder från Boomerang och ALU. Jag ska lyssna på fin musik också, för då blir det fint. Jättefint.

Jag är trött. Megatrött.
Men vet ni vad mina miniorer gjorde? Dom gick och vann Filbyterrundan. Jag har aldrig sett mina scoutbarn så glada. Det var fint.