Sitter här och pluggar religion. Kom att tänka på en sak.
Det är skapelseberättelsen jag läser. Där står det: Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss.
En liten fråga bara… Vilka är vi och oss? Det här är ju långt innan Jesus och hela treenigheten. Det finns ju bara en gud? Eller? Har jag missat något?
12.00-14.00 - äckligt religionsplugg.
14.00.15.00 – tvätta och packa inför Kristianstad.
15.00-16.00 – hämta ett styck galen hund och gå ut med den.
16.00- –.– – läsa ut äckliga 1984
Sen ska jag skriva en uppsats och hitta lite information till min bildanalys. Samt läsa Scouternas nya informationsplattform.
Känns som att jag kanske börjar ta tag i mitt liv nu.
Bara för att jag gillar att upprepa mig.
Jag vill verkligen vara kall och hård som lagrat kol.
Bara för att säga en sak som jag har sagt förut.
Livet snurrar för fort nu.
Bara för att jag är jag.
Kommer jag någonsin kunna släppa taget om dig?
Bara för att du är du.
Kommer du någonsin kunna förstå hur mycket du betyder för mig?
Bara för att han är han och alltid kommer vara han.
Det gör ont när han försvinner.
Bara för att jag saknar en människa som jag inte vet om jag tycker om.
Men saknad borde väl ändå betyda att jag tycker om honom?
För att jag inte förstår hur jag ska berätta för en människa att han betyder så himla mycket.
Kan man älska en människa man inte känner?
För att livet är livet och alltid kommer vara livet.
Varför?
För att saker gör mer ont än de borde.
Jag saknar dig, saknar dig!
För att jag vill att du ska läsa det här.
Jag hoppas innerligt att han inte läser det här!
För att jag vill att du ska förstå hur mycket du betyder för mig.
För att jag har betett mig som en idiot.
För att jag vill att du ska förtjäna min kärlek.
För att du har betett dig som idiot.
För att saker tar slut.
För alltid och för evigt.
För att du betyder för mycket.
Hur är det möjligt?
För att jag inte förstår hur du ramlade in i mitt liv.
Varför då? Varför nu? Varför så långt bort?
För att vissa pusselbitar aldrig kommer passa.
Lekte du bara med mig?
Bara för att det inte spelar någon roll om man har svaren när man inte har frågorna.
42.
För att jag undrar om det är möjligt att tänka för mycket.
Saker och ting gör liksom ont.
För att man får reda på saker och ting i efterhand.
Saker och ting gör liksom ont.
För att jag faktiskt inte fattar vad du pysslade med.
Det var bara en lek för dig, eller hur?
Saker och ting gör liksom mer ont ju längre tiden går och ju mer information man får.
Du kunde väl ha sagt något?
För att jag har fastnat och hakat upp mig.
Du kunde väl ha sagt något?
Du kunde väl ha sagt något?