Hör Nu
Jag ska åka bort i helgen. Och det är lite hemskt. Inte själva bort åkandet, men att komma hem igen.
Jag ska träffa några utav av dom finaste, och vi kommer ha det himla fint också. Sen kommer jag träffa nya människor. Vi ska ju gå en kurs ihop, jag kanske har en ny bästa vän på söndag. Vem vet?
Söndag kväll kommer vara sorgligt, för jag kommer säga hejdå till fina människor och inte veta när jag får se dom igen. Men alla minnen från helgen kommer vara färska och det enda jag kommer kunna tänka på är hur kul vi hade det.
Jag kommer vara aspepp på måndag. För jag kommer tro att jag kan ha lika roligt i skolan som jag hade det i Kristianstad. Men icke. Det vill sig liksom inte.
Efter rådsmötet var det så. Jag gick omkring och hade svinkul, drog en massa internskämt som hade varit asroliga om Marika och Tunkis hade varit närvarande, men mina klasskamrater fattade ju liksom ingenting. Och efter ett tag blir det bara tråkigt. Och sen blir allt tråkigt. Supertråkigt. Superpeppen vänds till superdepp.
Så kommer min nästa vecka se ut. Men det struntar jag i nu. För nu vill jag bara att klockan ska bli 17.03. Då går mitt tåg. Sen vill jag att hon ska bli 19.37. Då är jag framme i Kristianstad. Hos Uffe. Sen vill jag att hon ska bli 20.37. För då kommer Marika till Kristianstad. <3 Och sen ska vi skratta och kramas hela helgen. Åh. Det kommer bli toppen. Jag vet det.
Jag är borta hela helgen. Somliga skulle kalla det en ”bloggpaus” för dom tror att dom är viktiga och att folk bryr sig. Jag är inte särskilt viktig, men somliga kanske bryr sig ändå. Och då ska dom få veta att jag är borta på äventyr hela helgen.
Having the time of my life lix.